Morgon- eller kvällsmänniska?
Är du morgon- eller kvällsmänniska? Jag är ingendera!
På morgonen sover jag som en stock, nästan på gränsen till medvetslöshet. Och jag kan sova länge och drömmer intensivt!
På kvällen blir jag trött och vill lägga mig senast kl 23 om det inte är någonting speciellt.
Däremot så jobbar jag oftast bäst på förmiddagen före lunch, då är jag som piggast i hjärnan.
Under hela mitt liv har jag försökt göra mig till en morgonmänniska, eftersom samhället kräver det. Men inga som helst justeringar hjälper för min sida, eftersom 06.30 är aldrig, jag upprepar aldrig, en bra tid för mig att kliva upp.
07.30 eller ännu hellre 08 däremot är jättebra tider att vakna- även om jag har lagt mig lite sent!
Efter att nu återigen ha varit på kurs och fått unna mig att kliva upp aningen senare på morgnarna måste jag konstatera att min livskvalitet förbättras ca 100% av att jag får ta det lite lugnt på morgonen.
Korrigera mig om jag har fel, men jag tycks ha läst någon artikel som berättar om forskning där man bevisat att de flesta av oss inte är morgonmänniskor och att det dessutom inte går att ändra på.
Då kommer frågan, måste man bli pensionär för att få sig ett drägligt liv? I min ålder och med min yrkeskompetens borde man väl kunna styra upp sitt arbetsliv lite grann, om hela livskvaliteten står på spel?
Jag drömmer om att skruva ner tempot och flytta upp till fjällvärlden. Arbeta där, varför inte även efter pensionsåldern om jag får vara frisk, i min egen takt. Det vore ett paradis för mig.
Jag VAR morgonmänniska, men efter 25 år med min man som helst inte alls skulle gå och lägga sig om kvällarna (men är så illa tvungen eftersom han ska upp tidigt) har jag blivit något av en både-och/varken-eller. Det senaste året har jag återhämtat mig efter dygnet runt-vård, varit sjuk, jobbat som timvikarie och utfört lite uddasysslor i vårt företag. Sedan skolterminens början har jag jobbat heltid. Jag stiger upp kl 5:30 för att slippa förlora tid i bilkö och dessutom älskar jag att förbereda mig på jobbet i lugn och ro, slippa stå i kopieringskö och så slipper jag hasta in till eleverna med andan i halsen. Jag längtar tillbaka till tiden då jag verkligen var morgonmänniska. Problemet är att jag inte hinner med allt jag vill göra innan 21:30, så jag sover alldeles för lite varje natt. Då är det sannerligen en plåga att stiga upp så där tidigt. Jag förstår att du inte gillar det...