Kintsugi
Keramik är många gånger ett så sorgligt kapitel. Ett ögonblicks verk och det fina, och kanske dyra, föremålet är ett minne blott. Eller åtminstone betydligt mindre fin. Och varför tycks förstörelsen alltid drabba just de föremålen som man gillar mest?
Här är min nästan nya stora skål.
Men tur att man har japanerna då. Det här har drabbat även dem. Och de har utvecklat en teknik som ger oss lite hopp. Den heter kintsugi, laga med guld. I Japan ses inte föremålet mindre värt, sägs det, för att det är sprucket. Skadan är en del av föremålets historia, och gör den bara mera personlig och värdefull.
Ni får ursäkta mitt alster ovan, då jag var helt nybörjare. Men jag, och även min man, tyckte att skålen blev finare med guldet än med skärvan. Dessutom fixade jag till den dagen efter så att den blev ännu jämnare.
Förutom små skärvor kan man laga rentav spruckna fat, förutsatt att inte för stora delar är krossade och saknas.
Gör så här: Köp epoxylim, och guldpigment. (Eller varför inte silver, eller någon annan färg.) Spruta lim på något underlag och kasta med guldpulver. Blanda med en träpinne.
Bre blandningen på kanten eller skärvan. Det tar ett tag innan limmet stelnar, och under tiden blev det lite svårhanterligt. Bästa resultat skulle man nog få, avseende en enkel skärva, om man bredde på bara minimalt åt gången under flera timmars tid. Men det är jag lite för otålig för.
Det finns färdiga Kintsugi-repairkits som ska beställas från England. Jag beställde sakerna var för sig från någon hobbyaffär på nätet. Har tyvärr gång på gång blivit väldigt besviken på Panduro som vi har här i stan. Dels har de ingenting kreativt, bara färdiga standardgrejer (om ens dem). Och personalen verkar helt okunniga på olika tekniker. Kintsugi hade de aldrig hört talas om.