timeoftiger.se

För att säga som det är så har vi lärt känna varandra ännu bättre denna vecka, och det innebär inte bara positiva saker. Gubben har landat och verkar trivas, men har börjat även ha egna åsikter.

Han skulle helt plötsligt inte längre gå in i hästtransporten. Vi vet ju att han inte har någon fobi så det var bara att nöta på. 45 minuter tog det första gången och däremellan har det gått rätt snabbt några dagar. Igår lastade vi igen, utan att vi skulle åka någonstans, och fick jobba i ca 20 minuter. Alla- jag, Lis-Marie och Greger- är fullständigt lugna och medvetna om att vi håller på hela dagen om det behövs. Gubben såg oerhört sur och tjurig ut men förstod väl han också att det var bäst att ge sig till sist. Vi fortsatte dessutom tills han gick in utan lina som hängde vid transportens sida, sen fick det vara nog för den dagen. Utmärkt ledarskapsträning- man kan ju inte gå in i transporten bara till hälften utan det är total underkastelse som gäller när han väl ger sig. Dock är jag inte säker på att han accepterat oss så mycket bättre som ledare nu, men han vet i alla fall bättre var han har oss.

Camilla hade han bjudit på ett rejält bocksprång då hon nuddat honom med spöt i skritt, han som inte ens brukar reagera på spöt. Men sen hade han skött sig bara fint under hela uteritten.

Han vill i allmänhet inte komma ut från hagen (förutom på kvällen), han möter inte oss med entusiasm kan man säga. När man rider ut är han som klister hemifrån men hemåt går det bra.

Igår red Lis-Marie och Celine ut tillsammans och Gubben tyckte nog att det var kul att Funny var med för då gick allt jättebra.

 

Vi har ridit flera gånger i ridhuset där han har skött sig fint också. Det är väldigt skönt att han inte är tittig. Det är ju inte omöjligt att han har träningsvärk efter nya ryttare och allt så vi har tagit det lugnt. Han har dessutom vaccinerats i veckan.

Han får lätt en "taktstörning" framför allt i skritt och ffa i vänster varv, om man byter varv och han kommer upp ur formen. Då blir han stötig och kort i höger bakben. Jag har löst det genom att rida framåt och hålla skallen nere, för att när han "rullar på" så går han klockrent, även på volt och skänkelvikningar.

Jag kunde befara att han skulle testa oss någon gång, eftersom han har haft så många ägare och enligt vad jag förstått så har de inte alla varit så duktiga och erfarna. Men jag har också tänkt tanken att det kanske blivit lite för mycket för honom på sistone och att han kanske borde få bara ta det lugnt istället för all möjlig träning. Svårt att veta när han inte kan prata! Tog in honom ikväll och har verkade i alla fall inte överdrivet olycklig. En annan positiv sak är att han har blivit mycket lugnare när vi borstar honom och vankar inte längre av och an på stallgången.